Genom att fortsätta använda webbplatsen godkänner du att vi använder cookies.
Gör det själv / Brygga

Bryggor kan se ut i stort sett hur som helst. Det finns pålade bryggor, flytbryggor, fribärande bryggor och bryggor med stenkistor för att nämna några varianter. Vad man väljer beror på hur strand och botten ser ut och är beskaffade. En brant klippa kräver en viss typ av brygga medan en långgrund sandbotten kräver något helt annat. Alla typer av bryggor kan man inte bygga själv. Ibland bör man låta någon med erfarenhet och rätt typ av maskiner utföra jobbet istället.

Pålad brygga

En brygga ska vara stadig och väl förankrad. En svajig brygga är otrevlig att gå och vistas på, och som båtägare känner man sig inte trygg om pärlan inte är säkert förtöjd. I bryggan som beskrivs nedan består stommen av kraftiga pålar som med maskinkraft slås ner i botten och som sedan byggs över med ett kraftigt trädäck. För att kunna göra en pålad brygga krävs det att man har en fast botten, allra helst bestående av lera. Pålarna slås ner tills de möter berg. Om bottenlagret är för djupt och pålarna blir hängande i leran utan att nå berg finns risken att bryggan med tiden sjunker ner för långt i leran.

Vinteris

De flesta bryggor hinner aldrig slitas ut utan förstörs istället av vinter-isen, som är en viktig faktor att ta hänsyn till när man konstruerar och dimensionerar sin brygga. En pålad brygga klarar ofta vinterisen på ett bra sätt då den i viss mån kan röra sig i både sid- och höjdled. En brygga med stenkista klarar enormt kraftigt tryck från isen, men har en stenkista väl rubbats ur sitt läge får man oftast riva den och börja om från början.

Pålning

Traditionellt sett har man använt gamla telefonstolpar till pålade bryggor. Det går att få tag på telefonstolpar även idag, men för att få användas i vatten måste stolparna vara minst 30 år gamla. Ett alternativ till telefonstolpar är stålbalkar.

1. Pålning är ett arbete som man i 99 fall av 100 inte kan utföra själv. Det krävs stora maskiner och ett vant handlag för att få pålarna där man önskar. Små bryggor i lugna vatten kan man möjligen klara av att påla själv med handkraft. När pålarna är på plats kan arbetet med att binda samman dem och bygga ett trädäck börja.

Stommen

Man behöver kunna arbeta från vattnet, se därför till att ha tillgång till en liten stadig båt eller en flyttbar flytbrygga. Samtliga pålar ska nu bindas samman med bärlinor. Ovanpå bärlinorna läggs ett lager reglar som bär gångbrädorna. Använd kraftiga tryckimpregnerade reglar. Kraftiga tvingar och ett långpass är oumbärliga i detta moment

Reglar runt pålarna

2. Bestäm vilken höjd bryggan ska ha. Räkna sedan baklänges hur mycket gångbrädor och bärlinor bygger i höjd för att få utgångsnivån. Tvinga fast den första regeln och väg in med långpasset. Skruva fast regeln med kraftiga franska träskruvar alternativt genomgående bult och mutter. All skruv och övrig infästningsmateriel ska vara av rostfritt eller varmförzinkat stål för att stå emot de tuffa påfrestningar som en brygga utsätts för.

3. Fortsätt hela varvet runt tills alla pålar är en del av den bärande
stommen. Väg av med långpasset på varje regel. Detta är ett tungt och lite obekvämt arbete som man bör vara minst två personer för, gärna tre. Den tredje personen kan kapa och skicka ut reglar från land. 

Den här typen av regelverk blir lite oregelbundet då pålarna är nedslagna med ganska grov precision. Så ska det vara och den oregelbundna känslan försvinner då nästa lager med reglar skruvas på plats.

4. Det undre lagret reglar ligger på plats i våg och man kan nu börja bygga från stommen istället för från båten eller flytbryggan. Reglarna i nästa lager ska vara jämnlånga och ligga jämnt fördelade längs bryggan.Kapa till reglarna och skråskruva eller använd gaffelankare för att förankr i bärlinorna

Ytskikt och pålar

5. Innan ytskiktet skruvas på plats ska nästan alla pålar kapas av i höjd med regelverket. Kapa försiktigt med motorsåg och se alltid till att ha rätt skydd och stå stadigt. Kapa inte de pålar som ska sticka upp och användas som förtöjningspålar. Läs om det under punkt 7

6. Som ytskikt används kraftigt tryckimpregnerat trallvirke alternativt vanliga brädor. Mindre dimension än 34 x 145 mm bör inte användas. Lägg ut brädor och skruva fast i regelverket under. Skarvningar görs alltid över en regel. Undvik generalskarvar. Använd kraftiga rostfria skruvar eller varmförzinkad spik. Fördela plankorna på bredden så att du slipper kapa någon bräda på längden. Se till att det är minst 5 mm mellan brädorna så att virket utan problem kan svälla och torka när brädornas fukthalt varierar

7. Vid de pålar som sticker upp gör man en snygg rund ursågning med en sticksåg. Gör ursågningen minst 5 mm större än stolpen runtom som rörelsemån för brädorna. Pålen kapas av så att ca 30 cm återstår. Såga till en ”midja” och putsa med grovt sandpapper för att inte tampar och linor ska skavas sönder

Kjol

8. Utsidan av bryggan kläs in med en så kallad kjol. Börja med att fästa vertikala reglar med ca 120 cm mellanrum längs hela utsidan. På dessa reglar skruvas samma typ av virke som ytskiktet. Använd tvingar för att rikta in brädorna och skruva sedan fast dem med ca 15 mm mellanrum.

Ytbehandling

9. En tryckimpregnerad brygga behöver normalt sett inte behandlas ytterligare, möjligen bör den tvättas en gång per år. Har man valt att göra ytskiktet av obehandlat virke kan man behandla det med linolja upp-blandad med ca 5 procent terpentin eller klassisk tjära