Svårighetsgrad: MEDEL
Vatten och fukt är husets värsta fiender. Tillsammans med taket är det hängrännornas och stuprörens jobb att se till att regn och smältvatten transporteras bort från huset fortast möjligt. Med ett korrekt monterat avvattningssystem kan du som husägare vara trygg året runt.
Först behöver man förstå hur ett takavvattningssystem fungerar och vilka delar som ingår. Vatten från taket rinner ner i en hängränna som horisontalt leder vattnet till husets hörn där ett stuprör tar över. Där rinner vattnet ner till antingen en dagvattenledning eller en utkastare som kastar ut vattnet bort från fasaden. Allt finns beräknat och standardiserat, och följer man bara anvisningarna noggrant så kommer det att fungera perfekt.
1. Mät taksidans bredd och höjd. Multiplicerar du dessa får du fram det mått/enhet som du behöver känna till när du väljer dimensioner på hängrännor och stuprör. Olika tillverkare har olika riktlinjer för vad du ska använda, men alla följer normen: ju större yta desto större dimensioner på rännor och rör.
Med hjälp av taksidans bredd kan du nu också bestämma hur många stuprör du ska ha. Är måttet under 10 m räcker det med ett stuprör och är det över 10 m behövs två stycken.
2. För att avvattningen ska fungera krävs att rännan har ett fall. Minsta rekommenderade fall är 2,5 mm per meter, men det får gärna vara mer, 5 mm.
Multiplicera taksidans bredd i meter med fallet på 5 mm för att få fram hur stor skillnad det ska vara mellan den högsta och den lägsta punkten på rännan. Kontrollera också med ett långpass att takfotsbrädan sitter helt i våg så du kan använda den som referens vid beräkning av fallet.
Hängrännan sitter fast i rännkrokar och det är placeringen av dessa som gör att rännan lutar. Man brukar rekommendera en rännkrok per 600 mm, så genom att dela takbredden med 600 mm får du fram antalet rännkrokar du behöver. Det enda undantaget är längst ut i kanterna där det ska sitta en krok 100 mm in från takslutet.
3. En variant på rännkrokar är de som inte behöver bockas. Dessa skruvas direkt på takfotsbrädan och går att justera i vinkel så att rännan hänger rakt. Montera då första rännkroken 100 mm från takslutet och den sista, även den 100 mm från takslutet, men så mycket lägre som det totala fallet ska vara.
Spänn ett snöre mellan de yttre krokarna för att markera fallet och montera resten av krokarna med 600 mm mellanrum längs snöret.
4. En annan variant av rännkrokar är de som man själv bockar till. Dessa krokar behöver alltså börja som korta och bli längre och längre
för att skapa ett fall på rännan.
Lägg ut krokarna bredvid varandra. Gör en markering högt upp på den första kroken och en markering på den sista kroken så mycket längre ner som fallet ska vara. Lägg en linjal mellan markeringarna och rita ett streck. Nu har du en linje att gå efter för hur krokarna ska bockas.
Till det används ett specialverktyg som kallas rännbocksmaskin eller krokbockare, som man hyr eller lånar hos leverantören som säljer krokarna. Skruva upp rännkrokarna i takfotsläkten. Börja med den första kroken 100 mm från takslutet och sätt dem sedan med 600 mm mellanrum. Avsluta också med sista kroken 100 mm från takslutet.
5. Märk ut var omvikningskupan ska sitta på hängrännan. Använd en bågfil och såga två snitt som tillsammans gör en öppning på ungefär 100 mm. Placera en omvikningskupa där, på vilken stupröret senare ska anslutas. I änden placeras en ränngavel som ofta bara snäpps på plats.
6. Montera hängrännorna i rännkrokarna. Olika krokar har olika låssystem. I vissa rännkrokar bockas krokens ände runt rännkanten. I andra snäpper man fast rännan i kroken.
För att skarva hängrännorna används rännskarvar som håller ihop de två rännorna med varandra. Avsluta med en ränngavel.
7. Hängrännorna ska alltid luta lite ut från fasaden. Det gör att om det blir stopp i rännan så svämmar inte vattnet över inåt fasaden.
Vattna taket med vattenslang. Se åt vilket håll vattnet rinner och försäkra dig om att fallet är åt rätt håll och att inget vatten blir kvar i rännan.
8. Stuprören sitter i rörsvep som monteras direkt på fasaden. I träfasad skruvas rörsvepen fast och i stenfasad pluggas och skruvas de fast. Rörsvepen ska sitta med max 2 m mellanrum och man ska minst ha två rörsvep per stuprör.
Vid tegelfasad, skruva rörsvepet i en sten och inte i fogen.
9. Upptill kopplas stupröret ihop med omvikningskupan med hjälp av rörvinklar. Montera en rörvinkel på kupan och rikta den mot väggen. Håll en annan rörvinkel så långt ut från väggen som stupröret ska sitta och mät mellanrummet mellan dessa vinklar. Lägg till ca 10 cm och kapa ett rör i denna längd.
10. Avslutet på stupröret beror på vart du vill att vattnet ska ta vägen. Antingen kan stupröret fortsätta ner i dagvattenledningen via en renstratt där löv och annat skräp fastnar, eller så kan en utkastare användas där vattnet riktas bort från fasaden. Det finns också möjlighet att montera fällbara utkastare om man till exempel vill spara regnvattnet i en tunna.
11. Prova igen att vattna taket med vattenkanna eller vattenslang. Se till att vattnet rinner åt rätt håll och inte blir stående någonstans.
På bolist.se finns ett begränsat utbud av takavvattning och tillbehör. I våra byggvaruhus kan de hjälpa dig med allt som rör ditt takprojekt.