Bastu

Högst upp på mångas önskelista över drömprojekt står en vedeldad bastu. Att hugga sin egen ved, tända eld i kaminen och sen njuta av ett varmt bastubad är svårslaget. Helst ska bastun naturligtvis stå vid havet eller vid en sjö, men i brist på strandtomt kan vedbastun förstås stå på vilken tomt som helst.

Bastuns placering

Det finns många olika typer av bastur. I Finland har man starka tradi-tioner kring detta och dagliga bastubad är vanligt. Det ställer förstås
särskilda krav när man bygger. I Sverige är det vanligt att man har sin bastu i ett litet hörn i källaren, och efter den första tiden när ny-hetens behag har lagt sig blir bastun istället ett förråd.

Låter man istället bastun få en mer central placering, gärna i anslutning till det ordinarie badrummet, kommer den med all säkerhet att använ-das oftare. För många är bastubad också förknippat med sommar och semester. Vi beskriver därför ett bastubygge i ett separat färdigt litet hus, exempelvis en friggebod

Väggar och tak

Det finns många uppfattningar om hur en bastu ska byggas, och ofta hänger det ihop med på vilket sätt man använder bastun. En del vill kunna skvätta vatten på väggar och golv medan andra föredrar torra bastubad. Bastun vi beskriver har i utgångsläget ett färdigt obehandlat och oisolerat trägolv och insidan på väggarna består av ytterväggens regelverk.

Väggar, golv och tak ska kunna släppa igenom varm och fuktig luft. Om man stänger till för mycket finns risken att man kapslar in fukt som senare kan leda till problem. En bastu är i de allra flesta fall ett torrt rum då värmen från kaminen eller aggregatet torkar upp den eventuella fukt som finns kvar efter avslutat bad

1. Börja med att bygga en avskiljande vägg som dörren senare kan monteras i. Lägg en regel i botten, en syll, och skruva en motsvarande regel i taket, ett hammarband

2. Mellan syllen och hammarbandet skruvas stående väggreglar med ett cc-avstånd på 600 mm. Lämna plats för dörren och förstärk med kortlingar mellan väggreglarna. Förstärk även med reglar på de ställen där lavarna senare ska fästas

Bastufolie

Om man dagligen eller väldigt ofta använder sin bastu är det viktigt att man monterar en så kallad bastufolie i väggen. Folien håller kvar värmen i bastun och förhindrar att fuktig luft tar sig vidare ut i övrig konstruktion. Folien fyller sitt syfte om basturummet ofta är varmare än omgivningen runt omkring bastun. Om man däremot badar lite mer sällan och den ouppvärmda bastun står kall för det mesta, kan en bastufolie skapa problem med fukt. När vårsolen ligger på är det ofta varmare på utsidan än inne i bastun och det bildas då kondens på fel sida om folien. Har man otur kan detta leda till fuktskador inne i väggen som är mycket svåra att upptäcka innan det är försent. Så fundera noga över hur bastun används innan du monterar en folie

Isolering

3. Väggar och tak bör isoleras. Börja med väggarna och se till att isoleringen sluter tätt och att inga glipor finns. Den avskiljande väggen isoleras också och utsidan täcks sedan med valfritt ytskikt

4. Bastuns innervägg består av en stående träpanel och för att ha fäste för panelen sätter man spikläkt utanpå väggreglarna. Sätt även en läkt längs golvet och en uppe vid taket. Fördela sedan resten av läkten på väggen med ett cc-avstånd på ca 600 mm

5. Fortsätt med spikläkt i taket. Här bör läkten sättas tätare, ca cc 300 mm.

Panel

6. Dags för panel. När man sätter bastupanel är det viktigt att spikskallarna inte sticker fram för då kan man bränna sig när bastun är uppvärmd. Snyggast panelmontage utan synliga spikhuvuden får man med hjälp av en dyckertpistol. Dyckertpistoler finns att hyra om man inte har en egen.

Kapa till panelbrädorna till rätt längd. Börja med taket för att slippa riskera att väggarna skadas. Sätt spiken/dyckerten i sponten så att den täcks av nästa bräda. Ett alternativ är att montera panelbrädorna med clips. De spikas fast i panelens not och när nästkommande bräda trycks på plats, döljs det

7. Fortsätt med panelen på väggarna. Lämna gärna ett par centimeters glipa ner mot golvet. Börja i ett hörn och sätt spiken/dyckerten i sponten så att den täcks av nästa bräda. Fortsätt varvet runt och anpassa panelen kring fönster och dörr

Dörr och listning

8. Montera in dörren enligt medföljande instruktion. Bastudörrar är ofta i glas så se till att inte karmen hamnar i spänn så att glasdörren riskerar att spricka. Från säkerhetssynpunkt ska bastudörrar alltid monteras utåtgående. Skulle dörren kärva på grund av fukt eller liknande är det lättare att tvinga upp en dörr som öppnas utåt.

9. Runt fönster och dörr sätts foder. Mellan tak och vägg kan man sätta en taklist men har man varit noggrann vid panelsättningen så behövs det inte

Lavar

10. Bastulavar kan man köpa färdiga i valfri bredd. Då behöver man bara fästa upplag i väggarna för lavarna att vila på. Väljer man att göra egna så är det inte heller speciellt svårt. Köp och kapa till hyvlade och finslipade brädor, helst av asp som är ett träslag som lämpar sig bra eftersom det inte blir så varmt. Skruva ihop brädorna med reglar på undersidan. Skruvarna ska inte dras i uppifrån för då kommer man att bränna sig på skruvskallarna när bastun är uppvärmd. Fäst upplag med kraftiga skruvar i väggarna och lägg på lavarna

Ventilation

I en bastu behövs ventilation. Nere vid aggregatet gör man hål i väggen och monterar någon form av tallriks- eller skjutventil. Under eldning behöver man tillföra mycket syre till bastun för att både eld och människor ska trivas. I andra änden av bastun, strax under taknivån, monterar man två stycken tallriks- eller skjutventiler som drar ut luften. Själva locket på ventilerna bör vara i trä då andra material antingen blir för varma eller helt enkelt smälter. Ventilerna regleras så att en behaglig luftkvalitet uppnås i bastun.

Brand- och värmeskydd

11. Ett vedeldat bastuaggregat blir mycket varmt. Man behöver därför täcka väggarna närmast aggregatet med plåt, gärna veckad plåt som leder bort värmen på ett bra sätt. Framför aggregatet bör man ha någon typ av räcke, så att man har ett skydd om man skulle råka snubbla i bastun. Finns inget skydd är risken stor att man istället tar tag i eller ramlar in i det brännheta aggregatet. Oftast räcker det med några enkla träreglar.

Under ett vedeldat aggregat ska det finnas någon typ av gnistskydd. Det går bra med en plåt men det är också vanligt att man gör ett enkelt golv av tegel eller klinker.

Bastuaggregat och skorsten

12. Ett vedeldat bastuaggregat kan man installera själv. Bestäm var aggregatet ska stå och loda upp i taket för att veta var skorstenen ska dras upp. Borra sedan ett stort hål med passande hålsåg upp igenom takskikten. Tänk på att skorstenen blir mycket varm och inte får ligga an mot något brännbart material. Gör därför hålet större än diametern på skorstenen. Montera en plåtstos runt hålet som ser till att inte skor-stenen kommer i kontakt med virket runt omkring

Ställ aggregatet på plats och montera därefter skorstenen enligt instruktionen från tillverkaren. På utsidan använder man det takbeslag som medföljer skorstenen. Alternativt låter man en plåtslagare göra ett specialgjort beslag. Det viktiga är att anslutningen på taket blir helt tät.

Användning

I början bör man elda lite försiktigt i sitt nya aggregat. Använd aldrig tändvätska eller bensin för att tända med då de avger gaser som är hälsovådliga att andas in.

Häll aldrig saltvatten på stenarna eller på aggregatet. Saltvatten gör att det på en gång börjar rosta och kan förstöra ett aggregat på bara ett par månader. I övrigt är det bara att njuta av sin bastu året om och de härligaste baden får man faktiskt på vintern